Datacenteretableringar – vad krävs, var och till vilket pris.

I Sverige går det mesta åt andra hållet. Av nästan 7 000 MW datacenter i Svenska kraftnäts kö ligger tre fjärdedelar i underskottsområdet SE3. Datacenter ger få fasta jobb, men värme, ny elproduktion och byggskede kan ge verklig lokal nytta om kommunen förhandlar in det. För mark och detaljplaner är slutsatsen enkel: en tomt är värd något för datacenter först när den har besked om effekt.

Vad ett AI-datacenter kräver.

Den avgörande resursen är en snabb och stor elanslutning. Mark, fiber och kyla går att lösa på många platser, men nätkapacitet i hundratals megawatt finns bara vid vissa punkter i stamnätet.

Ett mönster syns överallt: bolagen köper mark långt innan de fattar beslut. Googles markköp i Horndal blev känt 2017, men bygget bekräftades först 2026.

Google i Finland: vad de letade efter.

Google valde norra Finland eftersom det finns ledig nätkapacitet där elen produceras. Den 9 september 2026 aviserade bolaget minst 13 miljarder euro under 2027–2028 i Hamina, Kajaani, Muhos och Vaala, sin största enskilda investering i Europa (Google).

Urvalskriterierna. Enligt Fingrid var snabb nätanslutning, närhet till ren el och möjlighet att växa i etapper avgörande. Google valde medvetet bort det överbelastade södra Finland, där förbrukningen ligger (Fingrid). Valet gjordes i samarbete med Fingrid och Business Finland.

Varför norr lönar sig. Produktionen ligger i norr och förbrukningen i söder. När förbrukningen flyttar till produktionen behövs färre nya kraftledningar. Googles egen studie uppskattar att 1 GW ny förbrukning i Oulu–Kajaani i stället för i söder sparar finska elkunder cirka 520 miljoner euro på 20 år (Google). Siffran kommer från Google själv och bör läsas som ett partsinlägg.

Elpaketet runt etableringen:

• Kärnkraft: 22-årigt avtal som bidrar till att förlänga Loviisas drift. Leveranserna börjar i mindre skala 2028 och trappas upp till som mest 50 procent av kapaciteten 2030–2049 (Fortum). Loviisa står för ungefär 10 procent av Finlands el.
• Vind: med de nya avtalen (Valorem, Suomen Hyötytuuli) stödjer Google totalt 629 MW ny landbaserad vindkraft i Finland.
• Batteri: 94 MW vid Kajaani, i drift i slutet av 2027, för att jämna ut nätet.
• Efterfrågestyrning: Google ska undersöka att tillfälligt dra ner förbrukningen när nätet är ansträngt, vilket testades i Hamina under energikrisen 2022–2023.

Hamina som förebild. Google köpte Summa pappersbruk 2009, öppnade datacentret 2011 och kyler med havsvatten. Spillvärmen levereras gratis till Haminan Energias fjärrvärmenät och väntas täcka 80 procent av nätets årliga värmebehov (Google). Leveranserna planerades att starta 2025. Enligt Google byggs alla nya europeiska datacenter förberedda för värmeåtervinning, men det betyder inte att värmen faktiskt tas tillvara överallt.

Vad Google inte har sagt. Effekt i MW per anläggning och fiberkapacitet är inte offentliga. Storleksordningen 1 GW totalt är en rimlig tolkning av elavtalen, inte en bekräftad siffra.

Sverige: samma logik, fast i fel elområde.

Svenska datacenter söker sig mest till Mellansverige (SE3), där elen redan är knapp. Det är det motsatta mönstret mot Finland. Den 1 september 2026 stod datacenter för 6 984 MW i Svenska kraftnäts anslutningskö, varav 5 169 MW i SE3 och bara 495 MW i SE1 (Svenska kraftnät). Nya ansökningar ligger på 200–1 000 MW per anläggning, en helt annan skala än tidigare (Energi).

Svenska kraftnät har inte sagt nej till någon ansökan, men har ibland inte kunnat erbjuda effekt i tid. Då har bolagen valt en annan plats. Svenska kraftnät varnar också för att ett AI-center på 1 000 MW nära en stad gör att det kan dröja länge innan något mer kan anslutas i området.

Di-artikeln (29 september 2026) om Ecodatacenter visar hur en svensk aktör tänker:

• Smedjebacken: optionsavtal på 52 hektar i Röbacken, tiotals miljarder kronor, första datacenter i drift 2029. Besked om 150 MW el var enligt vd Peter Michelson den avgörande faktorn.
• Borlänge (f.d. Kvarnsvedens pappersbruk): första fasen 250 MW, med möjlighet till 600 MW (DCD). Mistral AI tar initialt 23 MW.
• Michelsons argument: digital infrastruktur är ”den nya tidens järnväg”, och datacenter kan bidra till elsystemet genom långa elköpsavtal som finansierar ny produktion (Ecodatacenter har ett med Fortum om 10 MW vattenkraft till Falun 2026–2030).

Google i Horndal är Googles första svenska datacenter. Markköpet (109 ha) blev känt 2017, bygget bekräftades 2026 och driften startar 2028. Google anger omkring 100 fasta jobb och en fond på 5 miljoner euro för lokala initiativ (Evertiq). Anläggningen byggs förberedd för fjärrvärme.

Jämförelse med Finland. Järnvägsliknelsen håller bara om datacentret hamnar där nätet tål det. Finland styrde Google norrut till överskottet. I Sverige hamnar det mesta i underskottsområdet SE3, nära kunderna. Södra Dalarna, där både Google och Ecodatacenter bygger, ligger i SE3 men har stark nätanslutning via gamla bruksorter.

Bra och dåliga lägen utomlands.

Datacentren flyttar dit elen finns, inte dit kunderna finns. De gamla naven Frankfurt, London, Amsterdam, Paris och Dublin (FLAP-D) har kört fast på nätkapacitet, och byggandet går i stället till Norden, Iberiska halvön och gamla industriområden (Construction Magazine).

Lärdomen från Amsterdam och Dublin: när datacenter växer för snabbt i ett trångt nät kommer politiska stopp. Det gör att ett läge med ledig kapacitet i dag kan vara stängt om fem år.

För och emot.

Ett datacenter är bra affär för en kommun när det ligger i ett elöverskott och har ett fjärrvärmenät att leverera till. Det är dålig affär om det tar nätkapacitet som annan industri behövt.

Jämförelse: datacenter mot batterifabrik

En fabrik ger många gånger fler jobb per investerad krona. En amerikansk modell räknar med 0,18–0,30 direkt anställda per MW i de största datacentren (Hamm Institute), även om enskilda anläggningar ligger högre. Men Torsboda visar också fabrikens risk: de 1 900 jobben blev aldrig av. Datacenter har en annan osäkerhet, nämligen att bolagen kan vänta i åratal innan de bygger.

För

• Stort byggskede: tusentals jobb i 2–3 år, lokala leverantörer (Google anger nära 60 svenska i Horndal).
• Spillvärme: i Hamina gratis värme motsvarande 80 procent av fjärrvärmebehovet. Kräver ett fjärrvärmenät i närheten.
• Elproduktion: långa elköpsavtal finansierar fortsatt kärnkraftsdrift (Loviisa) och ny vind (629 MW).
• Nätstabilitet: batterier och möjligheten att dra ner förbrukningen vid effektbrist.
• Fastighetsskatt och bättre fiber och nät i regionen.
• Nya användningar av nedlagda bruk (Hamina, Kvarnsveden).

Emot

• Få fasta jobb i förhållande till investering och elförbrukning.
• Tränger undan annan industri: ett AI-center på 1 000 MW kan ta upp nätkapaciteten i ett område länge (Svenska kraftnät).
• Högre elpriser om det byggs i underskottsområden som SE3 utan ny produktion.
• Datacenter är inte särskilt elpriskänsliga, så de kan etablera sig även när priset stiger, till skillnad från elintensiv industri.
• Lokala störningar under bygget: tung trafik, bostadsbrist för byggarbetare (Horndal: 380 lediga lägenheter räcker inte enligt Avesta Tidning).
• Reservkraft med dieselaggregat kräver miljötillstånd och ger buller vid provkörning.
• Osäkerhet: bolagen köper mark långt innan beslut och kan sälja eller vänta i åratal.

”Den nya tidens järnväg”? Liknelsen stämmer på en punkt: det är grundinfrastruktur som annan verksamhet bygger på. Den haltar på en annan: järnvägen skapade samhällen längs banan, medan ett datacenter använder platsen som elkontakt och levererar tjänster till hela världen. Nyttan hamnar lokalt bara om värmen, nätet och byggskedet tas tillvara.

Har man mätt effekten på lokalt näringsliv?.

Ja, men flera av studierna är beställda av bolagen, och de två oberoende forskningsstudierna är ännu inte granskade. Den tydligaste oberoende slutsatsen: effekten beror mer på hur stark den lokala ekonomin redan är än på hur stort datacentret är.

Lärdom för en svensk kommun: Tillväxtverket kopplar också forskningsanläggningen RISE SICS North, nätverket The Node Pole och fler sökande till LTU till etableringen i Luleå, men utan att mäta sambandet (Tillväxtverket). Enligt den amerikanska forskningen har en liten ort som Horndal sämre förutsättningar att få spridningseffekter än en stad.

Slutsats: vad som är viktigt.

Datacenter är bra för en region när de ligger där elen redan finns, betalar för ny produktion och lämnar ifrån sig värmen. Annars är de ett dåligt byte mot annan industri.

1. Platsen styrs av nätet. Google valde norra Finland i samarbete med Fingrid och Business Finland, och Fingrid vill aktivt styra fler projekt dit nätet tål dem. I Sverige ligger tre fjärdedelar av den sökta datacentereffekten i underskottsområdet SE3.
2. Kräv ny el, inte bara köpt el. Google finansierar fortsatt kärnkraftsdrift, ny vind och batterier. Ett datacenter som bara tar befintlig el pressar upp priset för andra.
3. Värmen är den största lokala nyttan. Hamina visar att den kan täcka det mesta av en stads fjärrvärme. Det kräver att fjärrvärmenätet och avtalet finns med från planstadiet.
4. Räkna inte med jobben. Cirka 100–500 fasta jobb per anläggning. Byggskedet är stort men tillfälligt. En fabrik som Torsboda hade gett fler jobb, men blev aldrig av.
5. Spridningseffekter kräver en stark ort eller ett aktivt kommunalt arbete. Forskningen visar tydliga effekter i storstadslän men knappt några i glesbygd. En liten ort får mest byggjobb och fastighetsskatt. Kommunen måste därför själv driva spridningen från start: lokala leverantörer i upphandlingen, utbildning tillsammans med gymnasium och högskola, och bostäder och service för dem som flyttar dit. Det kommer inte av sig självt.
6. Tid är den dyraste varan. Köparna betalar för kortare tid till drift. Nätbesked plus färdig detaljplan är därför värt mest.

Järnvägsliknelsen är rätt i att det är grundinfrastruktur. Men järnvägen byggdes efter en nationell plan för var den skulle gå. En sådan plan för datacenter har efterfrågats i riksdagen (interpellation 2025/26:414), men finns inte i dag.

Finland byter turordning i nätkön från 2027.

Finland föreslår att sluta ansluta i den ordning ansökningarna kommer in, och stora datacenter hamnar sist bland elförbrukarna. Förslaget är på remiss till 9 oktober 2026 och ska gälla från 1 januari 2027 (Statsrådet).

Källa: Krogerus, bekräftat av HPP.

Tre saker avgör värdet av en plats i kön:

• Redan inlämnade ansökningar omfattas. Undantaget gäller bara den som har tecknat ett anslutningsavtal eller ett bindande villkorat avtal innan lagen träder i kraft. En köplats utan avtal kan alltså byta värde vid årsskiftet.
• Väntetid. Första gruppvisa behandlingen ska vara klar senast 31 december 2027. Nya projekt i grupp 2–4 kan därför få vänta ett år eller mer bara på att bli prövade.
• Man kan köpa sig bättre plats. Den som åtar sig flexibilitet eller egen produktion förbättrar sin ställning. Flexibilitet innebär att erbjuda 10 procent av toppeffekten på elmarknaden, för stora datacenter 80 procent. Egen produktion innebär att täcka minst 50 procent av årsförbrukningen med ett nytt kraftverk i samma nätområde (HPP). Enligt Hannes Snellman flyttar 80 procents flexibilitet ett datacenter från grupp 3 till grupp 2.

Vad det betyder för rapportens slutsatser:

1. Värdet sitter inte i en ansökan utan i ett tecknat anslutningsavtal. Det skärper huvudpoängen.
2. Den som redan har avtal, som Google, skyddas. Nya aktörer får det svårare i Finland, och en del efterfrågan kan söka sig till Sverige och Norge.
3. Lagen gör "kräv ny el" till ett krav: egen produktion och flexibilitet ger bättre plats. En tomt med utrymme för egen produktion eller lagring blir mer värd.
4. Sverige kan gå samma väg. Svenska kraftnät har redan skärpt mognadskraven, och den som värderar svensk mark efter köplats bör räkna med att regler kan ändras i efterhand.

Skribenten bakom LinkedIn-inlägget som uppmärksammade förslaget driver själv datacenterprojekt och har ett eget intresse i frågan. Uppgifterna ovan är kontrollerade mot statsrådets och advokatbyråernas sammanfattningar, inte mot själva lagtexten.

Koppling till mark, detaljplaner och nätkapacitet.

Värdet i en datacentertomt sitter i elanslutningen, inte i byggrätten. En planlagd industritomt utan besked om effekt är värd lite för en datacenterköpare. Samma tomt med besked om 150 MW är det som avgjorde Ecodatacenters val av Smedjebacken.

Vad som gör en tomt attraktiv, i fallande ordning:

1. Besked eller avtal om effekt från Svenska kraftnät eller regionnätsbolaget, helst nära en station på 220 eller 400 kV.
2. Gällande detaljplan för industri med stor, sammanhängande yta. Referens: 20 ha i Borlänge, 52 ha i Smedjebacken, 109 ha i Horndal, 1 400 ha för Google i Kajaani och Muhos.
3. Miljötillstånd eller tydlig väg dit, främst för reservkraft.
4. Fiber med minst två oberoende vägar.
5. Fjärrvärmenät i närheten, vilket ger kommunen ett skäl att säga ja.

Gamla bruk och industrier är särskilt intressanta. Hamina (Summa pappersbruk) och Borlänge (Kvarnsvedens pappersbruk) har redan kraftig elanslutning och industriplan. Samma logik prövas i Tyskland, till exempel vid det nedlagda kolkraftverket Frimmersdorf.

Detaljplanen är ofta det långsammaste steget. Enligt ordföranden i Finlands datacenterförening har planläggningen varit ett av de trögaste stegen i Finlands datacenterprojekt (Yle). Han bedömde att alla tillstånd i Kajaani och Muhos kunde ta 4–5 år. Googles markköp i Horndal blev känt 2017, men bygget bekräftades först 2026. En tomt med färdig plan och nätbesked kortar tiden med flera år, och tid är det köparna betalar för.

Svenska kraftnät har skärpt kraven. Cirka 20 000 MW spekulativa ansökningar har rensats bort genom hårdare mognadskrav (Tidningen Näringslivet). Det gör det svårare att säkra en köplats utan ett moget projekt bakom, men ett projekt med plan och mark på plats står starkare.

Mycket att väga in. En tomt blir intressant för ett datacenter först när elen, planen, marken och kommunens vilja pekar åt samma håll – och i vilken ordning de faller på plats avgör både tid och pris. Det finns mycket att ta hänsyn till, och varje plats kräver en noggrann analys innan någon binder sig.

Vill ni diskutera en plats eller en plan vidare är ni välkomna att höra av er till oss på olle@nordwikpartners.se.

Källor.

Alla uppgifter kontrollerades mot originalkällorna den 29 september 2026.

• Dagens industri: ”Försvarar AI-ladornas enorma elkrav: ’Nya tidens järnväg’”, 29 september 2026
• Google: 13 miljarder euro i Finland
• Google: energiplan för Finland
• Fortum: kärnkraftsavtalet med Google
• Google: värmeåtervinning i Hamina
• Google: Hamina, öppnat 2011
• Yle: Haminas utbyggnad och personal
• Fingrid-lehti: förbrukning nära produktion
• Yle: Google och Meta i norra Finland
• Yle: varför Kajaani och Muhos
• DCD: Google bygger i Skien
• Svenska kraftnät: ansökt effekt per elområde
• Energi: AI-center och energisystemet
• Tidningen Näringslivet: Svenska kraftnät rensar kön
• DCD: Mistral och Ecodatacenter i Borlänge
• Ny Teknik: Mistral 23 MW i Borlänge
• DCD: Ecodatacenters vattenkraftsavtal med Fortum
• Evertiq: Google Horndal
• Domstolsverket: miljötillstånd Horndal 2021
• Computer Sweden: tillståndets reservkraft
• Svenska kraftnät: Dalarna i SE2 och SE3
• SVT: PTL:s satsning stoppas
• SVT: PTL avslutar markavtalet
• t3n: Frankfurt når taket
• Binnenlands Bestuur: Amsterdams stopp
• CSO: datacentrens elanvändning i Irland
• DLA Piper: Irlands nya anslutningsregler
• Cloudmagazin: tyska EnEfG-ändringen
• Construction Magazine: Europas datacenterbygge
• Hamm Institute: anställda per MW
• Sweco för Tillväxtverket: Facebook i Luleå
• Tillväxtverket: pressmeddelande om Luleå
• Luleå Science Park: IHS Markit om Facebook
• Copenhagen Economics: Google i Finland
• Yue och Zeng, SSRN
• Fortune: datacenter i stad och glesbygd
• Wang, Yale: The Data Center Next Door
• Riksdagen: interpellation om nationell plan för datacenter

• Statsrådet: förslag om prioritetsordning för nätanslutning
• TEM: remissen på finska
• Krogerus: prioritetsgrupperna
• HPP: åtaganden och övergångsregler
• Hannes Snellman: datacenter och energilager